En politisk ideologi förklaras i SO-rummet som ett sammanhängande system av idéer och värderingar om hur samhället är nu, hur det ska vara, samt hur förändringar ska utföras för att uppnå det man ser som idealsamhället. Exempel på högst dagsaktuella politiska ideologier är ekologismen och feminismen. Medan ekologismens främsta mål är ett hållbart miljösamhälle utgår feminismens kamp från att kvinnors värde och rättigheter ska vara likställda männens. Ekologismen och feminismen är inte motsättningar till varandra.
Till de klassiska av politiska ideologier som motsätter varandra hör liberalismen, konservatismen samt socialismen. Ofta är det dessa som berörs i diskussionen om var olika politiska partier hör hemma och de är viktiga att känna till för att förstå partiers specifika idéprogram även om många menar att de politiska ideologierna blivit svårare att urskilja hos dagens olika politiska grupperingar.
Liberalismen, konservatismen och socialismen
Det främst kännetecknande för liberalismen är dess betoning av individens frihet som den grundläggande förutsättningen för människor att kunna växa och utvecklas till ansvarskännande medborgare. Inom liberalismen eftersträvas en värld av fullständigt fria människor. Konservatismens mest utmärkande egenskap är tron på att bygga ett samhälle på erfarenhet och tradition och på långsamma förändringar. Konservatismen eftersträvar att alla samhällen ska bygga på hävd och gemenskap. En socialistisk politisk åskådning innebär i sin tur en tro på gemensamt ägande samt gruppens, kollektivets och/eller statens förmåga att lösa politiska och ekonomiska problem. Viktig förgrundsgestalt för socialismen är Karl Marx (1818-1883) som var en tysk samhällsforskare och arbetarrörelsens mest inflytelserika tänkare. Socialismen eftersträvar en totalt jämlik värld där människors förutsättningar inte påverkas av den sociala grupptillhörigheten. Till liberalismens främsta portalfigurer hör John Locke och Adam Smith (1723-1790) och till konservatismen kan irländska Edmund Burke (1729-1797) anses som grundaren i samband med franska revolutionen.
I synen på politiken och politikens roll står liberalismen för att det till politikens uppgift hör att underlätta för varje människa att kunna ta makten över sitt eget liv. Inom socialismen å andra sidan menar man att det är bättre att lösa ekonomiska och sociala problem tillsammans än att var och en ska klara av det själv. Då konservatismen utgår från idén om familjen som samhällets minsta och viktigaste byggsten, traditionella moraliska värderingar samt tron på individens förmåga att ta personligt ansvar för sitt liv präglas dess politik bland annat av värnandet om familjelivet och hårda tag mot brottsligheten.