Statsskick är detsamma som statlig styrelseform. Hur man väljer att indela olika styrelseformer varierar. En klassisk indelningsgrund baserar sig på vilken ställning statschefen har. Utifrån denna står monarki och republik för två skilda statsskick. I en monarki har statschefen oftast ärvt sitt ämbete och innehar det på livstid. I en republik är statschefen istället utsedd genom val och bara för en viss tid. Monarkin är en av de äldsta statsskicken och nuförtiden betydligt mindre vanlig än republiken. Det finns idag 43 självständiga monarkier i världen varav Sverige är ett. Monarki kan vara absolut eller konstitutionell. I en konstitutionell monarki är statschefens befogenheter kraftigt begränsade. I Sverige är monarkin konstitutionell.
Presidentialism och parlamentarism
Ibland definierar man statsskick utifrån förhållandet mellan den lagstiftande församlingen och den verkställande makten och inte utifrån statschefens ställning. Då får man istället undergrupperna presidentialism och parlamentarism. Presidentialism står för det republikanska statsskick vari den lagstiftande makten är åtskild från den verkställande makten och den verkställande makten innehas av en president. Det kan antingen råda full presidentialism eller semipresidentialism. Vid full presidentialism besitter en president själv den verkställande makten men vid semipresidentialism innehas den både av en president och en premiärminister. Ett statsskick där ett parlament har ett avgörande inflytande på regeringsmakten står parlamentarism för. Det essentiella för parlamentarism är beroendeförhållandet mellan den verkställande och den lagstiftande makten, som innehas av en regeringen, är underordnad den lagstiftande makten som innehas av parlamentet. Parlamentet, i sin tur, utgörs vanligen av en folkrepresentation. Medan presidentialism skapades i USA uppstod parlamentarism i 1700-talets Storbritannien och Sverige.
Enväldiga och aristokratiska statsskick
En ytterligare indelningsgrund för former av statsskick utgår från styrelsens maktbas och ger undergrupperna enväldiga, aristokratiska och demokratiska statsskick. I enväldiga statsskick råder ingen maktdelning utan den offentliga maktbasen utgörs av en envåldshärskare. Det vill säga en härskare med oinskränkt makt. Diktaturer, absoluta monarkier och tyrannier är exempel på enväldiga statsskick. Aristokratiska statsskick är republikanska styrelseformer där maktbasen istället utgörs av en framstående samhällsklass i staten. Det medeltida feodalsamhället är ett exempel på aristokratiskt statsskick.
Demokratiska statsskick
Ett demokratiskt statsskick innebär att maktbasen utgörs av folket. Ordet demokrati betyder just folkstyre och det finns så kallad direkt demokrati och representativ demokrati. Medan omedelbar demokrati i regel sker genom folkomröstningar innebär representativ demokrati att folket styr indirekt genom deras representation i ett folkvalt parlament. I Sverige råder representativ demokrati. Det finns också så kallad representativ direktdemokrati vilket är en blandning av direktdemokrati och representativ demokrati. Tanken med representativ direktdemokrati är att medborgarna ska kunna välja graden av politisk delaktighet individuellt. De som vill rösta direkt ska ha möjligheten medan de som till exempel inte känner sig tillräckligt insatta i specifika sakfrågor kan nöja sig med att representeras. Representativ direktdemokrati kräver avancerade röstningssystem.
Demokrati uppfanns under antikens grekland men har har långt ifrån tillämpats sedan dess. Den återuppväcktes under 1700-talet efter den vetenskapliga revolutionen genom att vetenskapsmän framlyfte avsaknaden av vetenskapligt stöd för att endast några få skulle utöva makten.