I Nationalencyklopedin definieras begreppet politik som “processen att erövra och utöva makt i offentliga sammanhang”. I Norstedts uppslagsbok från 1997 förklaras det som en offentligt organiserad verksamhet som på grundval av någon helhetssyn eller ideologi syftar till att styra eller påverka utvecklingen antingen internationellt eller i ett samhälle. Utifrån Aristoteles definition av politikbegreppet är politik en gemensam strävan i ett samhälle, efter ett gott liv samt att lösa konflikter mellan det gemensamma bästa och avvikande intressen. I Sverige har politikbegreppet kommit att få två olika grundbetydelser vilka dock har tydliga kopplingar till varandra. Dels syftar det på politik som process varigenom makt utövas och politiska beslut fattas. Dels syftar också begreppet på det faktiska sakinnehållet och principerna i förd politik. Förenklat kan man säga att dessa två grundbetydelser var och en inryms i begreppen sakpolitik respektive idépolitik. Etymologiskt kan ordet härledas till franskans politique som i sin tur kommer av grekiskans là politiká som står för statsangelägenheter alternativt statskonst.
Sakpolitik och idépolitik
Ett partis idépolitik är det som uttrycks i deras partiprogram, idéprogram eller principprogram medan dess sakpolitik uttrycks i själva handlingsprogrammet. Kort och gott kan man säga att idépolitiken handlar om idéerna och sakpolitiken om handlingarna. Idépolitiska debatter kretsar därmed främst kring de principiella ståndpunkterna medan de sakpolitiska debatterna har fokus på de konkreta lösningarna av ett politisk problem. Många politiska debatter har dock inslag av såväl idépolitik som sakpolitik. De idéer som ligger till grund för ett särskilt partis idépolitik vilar generellt på partiets ideologi och självklart påverkar detta även sakpolitiken. En pragmatiskt sakpolitik där moraliska och etiska principer blir helt bortsedda till förmån för resultaten kallas realpolitik. Ofta används begreppet på ett nedsättande sätt. Sakpolitiken brukar delas in i olika områden såsom till exempel inrikes- respektive utrikespolitik, vård- och omsorgspolitik och kriminalpolitik.