En stats säkerhetspolitik är en del av dess övergripande internationella politik. Säkerhetspolitikens främsta drivkraft kan anses vara staternas värnande om sin territoriella integritet och autonomi. Genom att stärka sitt försvar och ingå i allianser kan en stat aktivt försöka stärka sin ställning. Betydande för internationell säkerhetspolitik är internationella organisationer och inte minst Förenta Nationerna, FN och försvarsorganisationen Nordatlantiska fördragsorganisationen, Nato.

FN

Den mellanstatliga organisationen FN  tillkom efter andra världskriget i syfte att bevara freden. Organisationen omfattar nästan alla jordens stater vilka representeras i den så kallade generalförsamlingen i New York. Till FN hör säkerhetsrådet med ansvaret att upprätthålla världsfred och avvärja hot mot den internationella säkerheten. Säkerhetsrådet har totalt femton medlemsländer varav fem är ständiga och de övriga tio tillfälliga som väljs in på kortare perioder. De fem ständiga medlemmarna är Storbritannien, Frankrike, Kina, Ryssland och USA. Flera gånger har Sverige valts in som tillfälligt medlemsland. Till FN hör även Internationella domstolen som kan avgöra vissa typer av mellanstatliga tvister.

Nato

Organisationen Nato fungerar som ett kollektivt försvar där dess medlemsstater är överens om att försvara varandra från angrepp utifrån. Nato domineras av USA och är en förlängning av den amerikanska krigsmakten till skydd även för västeuropeiska intressen. Organisationens ursprungliga medlemsländer är förutom USA och Kanada bland andra Danmark, Norge, Island, Storbritannien, Nederländerna, Belgien, Frankrike och Italien.